Jag är trött på allt. Jag är trött på min familj, jag är trött på mina vänner, jag är trött på mig själv, jag är trött på skolan, jag är trött på mitt rum, jag är trött på vårat hus, jag är trött på min hund, jag är trött böckerna jag läser, jag är trött på berättelserna jag skriver, jag är trött på min klass, jag är trött på att vara trött, jag är trött på hela fucking världen! Det enda jag vill göra är att skrika, gråta och försvinna in i musiken, för den är det enda som får mig att må bra just nu. Jag fattar inte ens vad det beror på. Så jag har ingen skrivlust nu helt enkelt.

När jag säger att jag är trött på min familj och mina vänner och klassen och sådant, menar jag inte personerna. Det är ju inte dom som är anledningen till att jag blir sur och irriterad, det är bara dom där små sakerna som händer varje dag som kan vara lite irriterande som får allting att rinna över kanten.