Jag vet inte vad jag ska skriva. Vet inte HUR jag ska skriva. Hela mitt liv har trasslat ihop sig, skapat stora onödiga frågetecken och kaos i min hjärna. Mina tankar ligger huller om buller, på så sätt att jag inte kan komma åt dom. Jag förstår inte mig själv längre, och det gör det så mycket svårare att förstå andra. Jag saknar skrivandet. Att kunna sätta sig ner och bara låta fingrarna svepa över tangenterna, skapa texter utan att behöva tänka, eftersom allt redan fanns där. Jag har tappat det, och tidigare har jag trott att det är bristen på inspiration som hindrar mig från att skriva ner mina tankar på papper/dator. Men det verkar inte rimligt, för inspirationen finns där, orden fins där, texterna finns där. Allt finns där, i min omskakade hjärna. Men jag får inte ut det, för jag måste reda ut mina egna problem innan jag skapar nya åt mina karaktärer. Jag måste reda ut oredan i min hjärna. Jag måste ta tillbaka mina tankar.

Jag känner igen mig så jävla mycket i dig. Alla ord du säger, skriver, formar, skapar, allt är som om någon har gått in i min kropp och serverat mig dom meningar som jag inte själv hittar, som beskriver mina känslor och tankar på det sätt jag inte kan. Typ.