Nu gråter jag bara, och det är så jävla skönt. Har hållit det inom mig så jävla länge nu, får en utskällning av mamma och med det skuldkänslor, och då börjar allt rinna. Bråkar som aldrig förr med min kompis, får reda på att hon ljugit för mig hela jävla tiden, att jag betyder 0 för henne, och då kommer ingenting. Hur fungerar mina tårkanaler egentligen?
Har försökt gråta åtminstone ända sedan skolavslutningen (kan ha varit tidigare, minns inte riktigt när det började), men det har inte gått. En liten tår har väl lyckats tränga sig fram, men inget mer. Fram tills nu. På grund av att jag vägrade följa med till träningen imorgon.
På ett sätt är det skönt. På ett annat vill jag bara försvinna, dö, gå upp i rök, inte finnas till. Jag behöver hjälp.